Entuss

Jag pratade med Isabelle i telefonen igår.. och då slog det mig hur mkt jag saknar min Aiz. Tur nog kommer hon upp nu i december och då blir det ju iaf minst en dejt.

Jag lever ju numera i en lite bubbla av nå slag.. men jag antar att jag har börjat komma ur den litegrand för nu har jag börjat känna mig rastlös och ensam(?) ibland, det kände jag inte av tidigare utan så länge jag hade Wille i närheten så behövdes inge annat. Men ibland kan jag faktiskt få lite dåligt samvete över hur jag tänker, typ " undra när man får gå ut med tjejjorna igen". Är det normalt?
Nå, jag älskar iaf min Wille och hade kunnat offra mitt liv för honom.
Dagen då han kom till världen är den bästa stunden i mitt liv.. jag älskar honom mer och mer för varje dag som går.

Appropå ingenting så vill jag införskaffa mig ett par stövlar. Undra om de stövlar jag vill ha finns här på skobutikerna i Gällivare. För beställa känns lite vågat, jag som inte vet min storlek till hundra proocent och att vänta på att man ska komma till en annan stad känns också väldigt .. trist, för det kan ju dröja hur länge som helst !

Sen appropå stövlar så ska jag börja med någon diet, har bara inte bestämt mig för vilken ännu..
Äh nu blev jag ju hungrig, ska käka lite frulle.
Bye!


Min älskade son, Wille.