Entuss

Jag försöker sätta ord på min känsla jag har i kroppen, det är svårt men det jag kommer på som känns närmast känslan är väl " en lycklig olycklig (?) "

Jag vet inte hur jag ska få mig själv att höras, alltså höras på riktigt. Jag vet att jag hörs men frågan är ju om den jag pratar med verkligen lyssnar. Det känns iaf inte som det, jag har på senaste gått och blivit osynlig fast ändå inte. jag är ju rätt bra till det praktiska.

Den/det som håller mig hårt om bröstet så det känns som om jag ibland inte kan andas ordentligt får gärna släppa mig, för det känns nog tungt.

Jag är glad över att jag och min mamma kommit varandra närmare eller jag känner iaf så..att hon har kommit mig närmare. För 1 år sedan skulle jag inte pratat med henne varje dag i telefonen eller pratat om det vi pratar om heller. Fast skillnaden är nog att nu är vi båda mammor, vi har mkt mer gemensamt, eller så känns det. Jag är mkt nöjd med min och min mammas relation idag, visst jag har heller aldrig varit missnöjd. Men idag är jag mer än nöjd ! I love my mama <3

Min helg har annars varit bra
Fredag: Idoltittande med Jenny, grymt mysigt och kul. Och grattis Marie :P
Lördag: Shopping på stan, hälsa på moster, middag hos Micksan ( underbart mumma ) och sist men inte minst blev det en massa dansandes för mig, Jenny och Angelika också mkt mkt kul !
Söndag: Farfar 70 år ! kalas.

Nä nu ska jag klä på mig, är nyduschad. Sen får vi se vad som händer.
Hejdå!