Dörren till lyckan hade fortfarande varit stängd - Historien om oss
Jag älskar min pojkvän/sambo/pappan till min son. Jag gjorde det rätta dagen då jag trots lång tvekan och beslutsångset släppte in dig genom min dörr, in i min lägenhet. Jag minns hur förvånad jag var när du senare på kvällen gick hem. Jag var förvånad över hur trevlig du kunde vara, hur rolig du var, hur du fick mig att le. Jag kommer ihåg att jag inte kunde sova den kvällen. Jag var väl i någon sorts chock. Sen i sms:et jag fick stod det " Hoppas du hade lika trevligt som jag har haft idag, hoppas det blir fler gånger"
Redan dagen efter var vi med varandra igen. Den här gången skulle vi hyra film. Vi gick till statoil och du tog min hand, jag tänkte "shit, ska han hålla den hela vägen fram eller kommer han att släppa den när vi kommer närmare, när vi möter mer folk?" Men han höll kvar, han höll den hela vägen fram och på vägen tillbaka. Jag ville vara lycklig!
Men jag hade svårt att släppa efter för den känslan, för jag "visste" att det inte skulle bli något eller om det så skulle bli något så skulle det aldrig hålla om han skulle hålla på med droger under tiden. Men jag sa aldrig något, för det var ju bara andra dagen vi umgåtts men ändå kände jag vad jag ville men ville inte skrämma iväg honom, utan skulle låta allt glida på i sin takt, inte påskynda något, inte ta några som helst beslut.
Det var den här dagen han var påtänd sista gången. Han började babbla en massa om att han var i ett vägskäl. Och det stämde ju bra. För jag hade redan intalat mig själv att det här inte fick bli något så länge han höll på med droger, det ville jag inte. Jag har respekt för droger. Så skulle det här kunna fortsätta så skulle han behöva göra ett ordentligt försök att sluta, lägga av med allt som heter knark!
Så Danne la allt det där bakom sig dagen då han träffade mig. Det låter kanske klychigt eller så, men så är det.. den dagen bestämde han sig. Han hade två val, två olika vägar att gå. Han valde vägen med mig. Den andra vägen hade jag aldrig följt med honom. Jag ville vara hans kärlek, jag vill vara den han tänker på i första hand.. Men jag vet att finns det droger med i bilden, ett missbruk så kommer man aldrig i första hand. Då går knarket först. Jag skulle aldrig pallat det, jag är en sån som vill känna mig viktig i ett förhållande, jag vill komma i första hand. Jag skulle aldrig nöja mig med en andra plats.
Det var som om han läst mina tankar, han bestämde sig för att sluta. Dagen efter slängde han allt som var drogrelaterat hemma. I soporna. Visst, nå var jag skeptiskt till att han faktiskt slutat helt och hållet, jag tyckte att det var för bara för att vara sant, han måste ju smygknarka, för så här lätt kan man väl ändå inte sluta. MEN JA, DET VAR SANT. HAN HADE SLUTAT! :)
Dagarna gick och jag bestämde mig för att pappa skulle få träffa killen som jag kallat Mr.X fram till nu. Nu presenterade jag honom för Daniel. Att det var Daniel Konga Karlsson sa jag aldrig, det tyckte jag var helt onödigt.
Pappa tyckte att Daniel var en riktigt trevlig typ av intrycket av honom han fick den dagen iaf. Och Danne gillade min pappa skarpt, det gör han än idag ska jag tala om.
Ytterligare någon dag gick och jag och Danne satt hemma hos honom (hos hans päron) där vi sov eftersom det var en helg och en massa strul med min lägga, höll på och bli vräkt osv.. då ringer iaf min mobil. Det var pappa min. Han hade pratat med min mamma och ville att vi skulle prata, bara jag och han mellan fyra ögon. Jag sa bara okej och att jag skulle komma med detsamma. Nu blev Danne nervös och jag med förståss när Danne började förklara sin nervositet.
Han berättade om tidigare förhållanden då det faktiskt varit föräldrarna som satt stopp för deras förhållande.
Men då förklarade jag för Danne att jag är jag, och mina föräldrar vet att jag gör som jag vill, ingen skulle kunna stoppa kärleken för mig. Inte mina föräldrar iaf, för att dom tycker att killen i fråga är olämplig för mig utan att känna honom. No way!
Men det var precis det vi trodde pappa ville prata om som han tog upp. Min mamma hade ringt och sagt att jag är tillsammans med Konga. Någon hade sett oss, det var nu det kom fram att jag rökte också :P Men pappa var inte ute efter att sätta stopp för det som försegick, utan ville mest höra av vilken anledning jag inte berättat det för honom, jag brukar inte vara den som är den med att hålla saker hemliga för min pappa, så jag gissar att han bara var ställd eller något. Han sa att han tyckte att Danne var en trevlig kille och att han litar på mig, att jag sätter gränser. Att jag ger det en ärlig chans, han ger det en chans. Mer än så sa han inte.
Men det roliga är att allt pappa då visste om Danne, allt om drogerna och vilken idiot han är osv osv, det har han hört från mig. Bara någon helg tidigare for jag och min mamma och plockade upp lillebror Benna som var på fyllan och hade däckat. När jag hörde vem han varit med så gav jag han en utskällning utan dess like "Jävlar Benna, hör jag att du umgås med den där pundarjäveln Konga en gång till så ska du fan åka på så mkt spö att du inte kommer att kunna gå, du ska fan inte umgås med såna typer, om det blir en nästa gång så kommer du och kanske han också får höra på ett och annat, han är fan inte bra för dig. IDIOT!, jag hatar verkligen den där killen" Så vad min pappa visste om Danne fick jag skylla mig själv för. :)
Jag ringde Danne och sa att det är lungt, han törs komma och hälsa på min far. Han var där på någon havltimma.
Nu kändes det riktigt bra, när det inte var nå hysch hysch. Nu kunde man vara fullt ärlig!
2 månader senare flyttade vi ihop i en 1a. Strömgatan 10a blev våran första lägenhet tillsammans.
Men sen fanns det fortfarande tvivel från många håll, det var inte så många som trodde på oss.
Jag visste att rykten kommer att börja gå, folk kommer börja tro, folk kommer att fråga, tycka och tänka.
" Är du tillsammans med Konga?! Han är ju värsta idioten, en pundarjävel"
Det var något jag ofta fick höra när jag just blivit tillsammans med Danne. Visst, jag förstår reaktionen. Jag gillade inte honom heller innan jag lärde känna honom. Jag är ju en av dom som faktiskt snackat en massa dåligt om honom tidigare. Jag forstod inte folk som ville umgås med honom. När några klasskompisar umgicks med honom så förstod jag inte alls vad dom tänkte med. Men idag gör jag det!
" Har du något att sälja? - Nej varför skulle jag ha det? Ja men Tilda, nå är det väl ändå rent så jävla uppenbart att du också knarkar!? -Jasså du, varför det? För att du är tillsammans med Konga! - Dra åt helvete! "
Det är en av många dialoger jag har haft. Men det räknade jag nästan med, eller kanske inte att folk skulle komma fram till mig och prata med mig. Men att rykten och spekulationer skulle gå. Jag menar, vi bor ju i GÄLLIVARE, konstigt vore det ju annars.
Men se, vi är fortfarande tillsammans, inga droger, vi har en underbar son tillsammans, en hund, fin lägenhet och vi är fortfarande kära.
Jag är så otroligt glad att jag släppte in dig för snart 3 år sedan, för hade jag inte öppnat dörren så hade jag gått miste om så mycket, tiden från då till nu har varit den lyckligaste tiden i mitt liv och längre blir den.
Dörren till lyckan hade fortfarande varit stängd.
Redan dagen efter var vi med varandra igen. Den här gången skulle vi hyra film. Vi gick till statoil och du tog min hand, jag tänkte "shit, ska han hålla den hela vägen fram eller kommer han att släppa den när vi kommer närmare, när vi möter mer folk?" Men han höll kvar, han höll den hela vägen fram och på vägen tillbaka. Jag ville vara lycklig!
Men jag hade svårt att släppa efter för den känslan, för jag "visste" att det inte skulle bli något eller om det så skulle bli något så skulle det aldrig hålla om han skulle hålla på med droger under tiden. Men jag sa aldrig något, för det var ju bara andra dagen vi umgåtts men ändå kände jag vad jag ville men ville inte skrämma iväg honom, utan skulle låta allt glida på i sin takt, inte påskynda något, inte ta några som helst beslut.
Det var den här dagen han var påtänd sista gången. Han började babbla en massa om att han var i ett vägskäl. Och det stämde ju bra. För jag hade redan intalat mig själv att det här inte fick bli något så länge han höll på med droger, det ville jag inte. Jag har respekt för droger. Så skulle det här kunna fortsätta så skulle han behöva göra ett ordentligt försök att sluta, lägga av med allt som heter knark!
Så Danne la allt det där bakom sig dagen då han träffade mig. Det låter kanske klychigt eller så, men så är det.. den dagen bestämde han sig. Han hade två val, två olika vägar att gå. Han valde vägen med mig. Den andra vägen hade jag aldrig följt med honom. Jag ville vara hans kärlek, jag vill vara den han tänker på i första hand.. Men jag vet att finns det droger med i bilden, ett missbruk så kommer man aldrig i första hand. Då går knarket först. Jag skulle aldrig pallat det, jag är en sån som vill känna mig viktig i ett förhållande, jag vill komma i första hand. Jag skulle aldrig nöja mig med en andra plats.
Det var som om han läst mina tankar, han bestämde sig för att sluta. Dagen efter slängde han allt som var drogrelaterat hemma. I soporna. Visst, nå var jag skeptiskt till att han faktiskt slutat helt och hållet, jag tyckte att det var för bara för att vara sant, han måste ju smygknarka, för så här lätt kan man väl ändå inte sluta. MEN JA, DET VAR SANT. HAN HADE SLUTAT! :)
Dagarna gick och jag bestämde mig för att pappa skulle få träffa killen som jag kallat Mr.X fram till nu. Nu presenterade jag honom för Daniel. Att det var Daniel Konga Karlsson sa jag aldrig, det tyckte jag var helt onödigt.
Pappa tyckte att Daniel var en riktigt trevlig typ av intrycket av honom han fick den dagen iaf. Och Danne gillade min pappa skarpt, det gör han än idag ska jag tala om.
Ytterligare någon dag gick och jag och Danne satt hemma hos honom (hos hans päron) där vi sov eftersom det var en helg och en massa strul med min lägga, höll på och bli vräkt osv.. då ringer iaf min mobil. Det var pappa min. Han hade pratat med min mamma och ville att vi skulle prata, bara jag och han mellan fyra ögon. Jag sa bara okej och att jag skulle komma med detsamma. Nu blev Danne nervös och jag med förståss när Danne började förklara sin nervositet.
Han berättade om tidigare förhållanden då det faktiskt varit föräldrarna som satt stopp för deras förhållande.
Men då förklarade jag för Danne att jag är jag, och mina föräldrar vet att jag gör som jag vill, ingen skulle kunna stoppa kärleken för mig. Inte mina föräldrar iaf, för att dom tycker att killen i fråga är olämplig för mig utan att känna honom. No way!
Men det var precis det vi trodde pappa ville prata om som han tog upp. Min mamma hade ringt och sagt att jag är tillsammans med Konga. Någon hade sett oss, det var nu det kom fram att jag rökte också :P Men pappa var inte ute efter att sätta stopp för det som försegick, utan ville mest höra av vilken anledning jag inte berättat det för honom, jag brukar inte vara den som är den med att hålla saker hemliga för min pappa, så jag gissar att han bara var ställd eller något. Han sa att han tyckte att Danne var en trevlig kille och att han litar på mig, att jag sätter gränser. Att jag ger det en ärlig chans, han ger det en chans. Mer än så sa han inte.
Men det roliga är att allt pappa då visste om Danne, allt om drogerna och vilken idiot han är osv osv, det har han hört från mig. Bara någon helg tidigare for jag och min mamma och plockade upp lillebror Benna som var på fyllan och hade däckat. När jag hörde vem han varit med så gav jag han en utskällning utan dess like "Jävlar Benna, hör jag att du umgås med den där pundarjäveln Konga en gång till så ska du fan åka på så mkt spö att du inte kommer att kunna gå, du ska fan inte umgås med såna typer, om det blir en nästa gång så kommer du och kanske han också får höra på ett och annat, han är fan inte bra för dig. IDIOT!, jag hatar verkligen den där killen" Så vad min pappa visste om Danne fick jag skylla mig själv för. :)
Jag ringde Danne och sa att det är lungt, han törs komma och hälsa på min far. Han var där på någon havltimma.
Nu kändes det riktigt bra, när det inte var nå hysch hysch. Nu kunde man vara fullt ärlig!
2 månader senare flyttade vi ihop i en 1a. Strömgatan 10a blev våran första lägenhet tillsammans.
Men sen fanns det fortfarande tvivel från många håll, det var inte så många som trodde på oss.
Jag visste att rykten kommer att börja gå, folk kommer börja tro, folk kommer att fråga, tycka och tänka.
" Är du tillsammans med Konga?! Han är ju värsta idioten, en pundarjävel"
Det var något jag ofta fick höra när jag just blivit tillsammans med Danne. Visst, jag förstår reaktionen. Jag gillade inte honom heller innan jag lärde känna honom. Jag är ju en av dom som faktiskt snackat en massa dåligt om honom tidigare. Jag forstod inte folk som ville umgås med honom. När några klasskompisar umgicks med honom så förstod jag inte alls vad dom tänkte med. Men idag gör jag det!
" Har du något att sälja? - Nej varför skulle jag ha det? Ja men Tilda, nå är det väl ändå rent så jävla uppenbart att du också knarkar!? -Jasså du, varför det? För att du är tillsammans med Konga! - Dra åt helvete! "
Det är en av många dialoger jag har haft. Men det räknade jag nästan med, eller kanske inte att folk skulle komma fram till mig och prata med mig. Men att rykten och spekulationer skulle gå. Jag menar, vi bor ju i GÄLLIVARE, konstigt vore det ju annars.
Men se, vi är fortfarande tillsammans, inga droger, vi har en underbar son tillsammans, en hund, fin lägenhet och vi är fortfarande kära.
Jag är så otroligt glad att jag släppte in dig för snart 3 år sedan, för hade jag inte öppnat dörren så hade jag gått miste om så mycket, tiden från då till nu har varit den lyckligaste tiden i mitt liv och längre blir den.
Dörren till lyckan hade fortfarande varit stängd.
Kommentarer
Trackback
