One life, one chance.


Idag åker jag, Wille och Bea till byn. Ska bli skönt att byta miljö någon dag sådär.
Det känns som om jag bara går runt och trampar i samma fotspår, dag in och dag ut. Jag tycker det är på tiden att byta fotspår men det är inte så lätt. Inte ens solen har gjort mig på bättre humör, jag känner mig som ganska less och trött på nå vis, men på vad? Wille är iaf den som får mig att kliva upp på morgonen och det är ju tur det. Hade inte Wille funnits hade jag nog inte klivit upp. För Danne är ju inte heller den som är den, han sover säkert gärna igenom dagarna med mig. Men nu finns ju Wille och han är det underbaraste som finns, jag funderar ofta på vad livet hade varit utan honom, då hade livet varit helt meninglöst.. utgång varje helg med samma människor. Fyllon och misärer. Nej tack !
Jag är så lycklig med Wille vid min sida, han har gett livet en helt annan mening. Jag bara älskar honom, ända in i hjärtat. Så söt, så liten, så vacker, så oskyldig.. han är då verkligen det, tänk han har ännu gjort nå misstag eller dumt här i livet.. aldrig gjort någon något ont. <3 Min son, mitt allt.

Men jag kommer iaf hem till helgen igen för då ska jag minsann gå på marknaden.
Ses där!

Kommentarer
Postat av: Moa

mih, jaså. ne jag var och hälsade på halvfarmor eller vad vad nu ska kalla det ;D

2008-03-12 @ 14:12:46
URL: http://eftersom.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0