There is no point of trying anymore, is there?

Ja, besviken är jag. Och hur många gånger jag än påpekar varför så är det som om du inte lyssnar.
Visst, nu vet jag ju inte med all säkerhet hur det blir idag, men bara det att du VILL ! Det är det de han dlar om, att om du vill så gör du det om du kan.
Detta är allvarligare än vad du tror. Än är det väl ganska så "oskyldigt" men det har ju faktiskt hänt att det varit helt okontrollerat och oansvarigt. Jag vill inte bara stå och se på, för i slutändan så är det lillen som kommer bli drabbad. Hur kul tror du han kommer tycka att det är ? För om det inte blir förändring så kommer ju allt bara stupa till sist. Jag ska vara ärlig, jag vill inte ens befinna mig i den situationen. Aldrig !
Så jag hoppas verkligen att det inte kommer gå¨"längre" än det redan gjort, men det kommer det att göra om du inte stannar upp och verkligen tar en titt på dig själv och allt runt omkring. Jag ser tecken, det borde du ju själv göra, eftersom du själv har tagit upp det engång. Så snälla, lägg av!
Jag själv kanske inte skulle bry mig överhuvudtaget. Men för 6 månader sen fick mitt liv en helt annan mening. Allt som kan påverka min son negativt, det vill jag inte komma nära. Jag vill min son det bästa som finns. Och just nu har han det bäst, det säger jag inte att han inte har, än har han inte kunnat påverkas av det. Men jag är livrädd, ja ..LIVRÄDD för att han en dag kommer att göra det. Jag kanske överreagerar, men det skiter jag i, det är så här jag känner och det är min känsla jag går på. Om du tycker jag är töntig som tycker och känner så som jag gör, låt så vara. Jag tycker, tänker och känner fortfarande likadant !
Och ja, jag är grymt besviken på att du inte tar mig på allvar.
Och det jag vill ha sagtär att det här kan bli ALLVAR PÅ ALLVAR EN DAG !

Jag vet att du läser det här, så jag hoppas att du verkligen LÄSER det också.
Kanske funkar det, det här med att prata verkar ju inte funka.

Just nu är jag vara så irri, men det verkar ju vara omöjligt att få dig att LYSSNA.

ÅH HEJDÅ!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0