Entuss

Jag vet inte vart jag ska börja, jag vet inte ens vad jag vill ha sagt men det känns som om jag borde ha massor att skriva men med stort m ..

Jag vet inte ens vad jag vill med mitt liv egentligen, jag önskar att allt bara var enkelt. Det är det inte tyvärr. Visst, det ska väl inte vara så svårt det här heller men för mig är de det. Jag har beslut som jag måste ta, beslut om vad jag helt enkelt vill göra med mitt liv. Eller vad jag kan göra med det.

Det är svårt ibland att känna efter hur man känner, ibland är det så självklart vad eller hur man känner. Men andra gånger, då vet man varken ut eller in.

Jag börjar få lite småpanik om vad jag ska göra nu, ska jag börja plugga eller ska jag söka jobb och hoppas att jag kommer att få ett, trots att jag inte har någon utbildning. Men något jobb tycker man ju att man borde få, nångång iaf! Jag begär inte ett hejjarjobb, jag kommer vara glad över det jag får i stort sett. Jag vill bara kunna ge min son mat på bordet.


Jag gillar inte den här känslan, den där tomma äckliga känslan.

Jag måste ta tag i mig själv... och i mitt feta liv.

Men det ordnar sig, det gör det alltid!

Nu ett samtal sen blir det godnatt för min del.

P