Entuss

Vi kommer till VC klockan tio i tre, jag gillar att vara i god tid till såna där grejjor.
Vi sitter och väntar, läser en på en sån där skylt * förbered er på väntetid. Jo jajjemen, klockan blev kvart över, ingen kallar in oss... klockan blev halv fyra, ännu satt vi och väntade, klockan blev kvart i fyra, ännu ingen. Men någon minut efter det kom det en tant som förklarade att våran doktor som vi skulle få träffa vare inte där, han var hemma! Men såklart så skulle dom ju då ordna så vi fick träffa en annan på direkten (tack så mkt!). Vi fick följa med tanten in i ett rum, där skulle vi sitta och vänta på en doktor som skulle komma in på engång. Jag tänkte, jo tjena! Här lär vi ju också få sitta ett bra tag innan det kommer någon. Jag hann knappt tänka färdigt så kom det en man (doktor) in till oss. Ja han bad ju oss då förklara vad vi gjorde där... jag började förklara " Jo vi är ju här för att få reda på varför Wille varit så sjuk så mkt, varför han åker på allt och varför han ......" Doktorn avbryter och säger " NEJ, det är inte viktigt, det som är viktigt är hur han mår NU, exakt nu, här idag". Jag bara ooooooooooooookej! Jo visst är det ju sant, vi var ju även där såklart för att kolla upp hans nuvarande mående och sådär. Men jag hade bokat läkarbesöket med dessa ord " Jag vill komma och prata om Wille och hans hälsa, varför han aldrig får vara frisk, göra en undersökning. Jag vill komma oavsett om Wille frisknat på sig tills dess eller inte." Jajjemen tyckte hon jag ringde till! Men nähä, inte det. Nåväl.. jag gillade inte alls läkaren och han surrade på där om ditt och datt .. jag påpekade och rättade honom på några ställen ex " Jaha, han rosslar? Jo men det gör ju barn när dom är förkylda, visst är det så att han blir det när han ligger ner? och när han sätter sig upp så hostar han eller/och spyr upp slemmet?" Ja, svarade jag.. det kan hända ibland ja. MEN han blir ju rosslig igen av att bara sitta upp och titta tv, han behöver inte ligga ner för att bli det. " Ja men när dom ligger ner så blir det ju så att slem och snor åker ner i halsen, då blir man rosslig!" - svarade han. ÅÅÅH! Jag blev något irri där.

Sen kikade han iaf Wille i öronen och konstaterade att han hade öroninflammation... igen!
Då tänkte jag att jag måste ju fråga varför han fått det IGEN?! tredje på mindre än 2 månader..
" Ja, det är ju så att när man är förkyld så får man lätt öroninflammation också!" Samtidigt som han sa den meningen så himlade han med ögonen och binkade med ena ögat.. det tolkade jag som att han bara typ hittade på det, för att det lät bra. Så såg han ut. Han skrattade också när han sa det.. Jag fattade faktiskt inte det roliga.
Jag sa iaf att jag varit förkyld ett gäng många gånger men inte har jag fått det... han fnissade fortfarande.

Nånååå.. besöket tog kanske 5 minuter... 10 högst!
Öroninflammation igen, dvs en 10 dagars kur med penicillin...

Nä hojj, jag är arg.. jag känner mig... någonting! Där kommer man och vill verkligen prata, få lite kött på benen. Men nej. Han verkade ha jävligt bråttom, det vet jag att han hade i och med att han hade en annan patient också... men det var inte vårat fel att det blev som det blev, vi skulle ha blivit behandlade precis som om det bara var vi som var där... gett oss våran tid, låtit oss tala till punkt osv...

jag ska ringa till Barn. Jag vill fortfarande prata med någon.. men bara med någon som vill hjälpa oss. Jag vill inte tvinga någon till att göra det.


SKIT!