Wonderful life
I skrivandes stund befinner jag och Wille oss i Nattavaara hos mamma/mormor och att lillebror också är här, det är ett stort plus i kanten. Jag och han umgås ju "hemma" också men här blir det som mer kvalitet på det hela. Underbart.
Annars händer det inte så mkt i mitt liv för tillfället. Jag väntar ännu på flytt, men nu börjar det iaf börja kännas nära. 1 december är inte så långt borta. Vi har nått 1 av 3 milstolpar. Första var att det först och främst skulle bli november, andra stolpen är om en vecka då jag och Wille fyller år, 14 november och då är det ju bara ca 2 veckor kvar till den tredje och sista milstoplen, december månad. Jag ser verkligen fram emot att få flytta nu, få börja på ny kula. Jag behöver det. Allt känns som en enda gröt just nu. Nu står jag stilla och för att ens kunna börja röra mig framåt så behöver jag få mitt eget place. Vårat hem som vi haft tillsammans nu en lång tid, känns inte som mitt hem nåmer, kanske för att jag vet att jag ska därifrån, kanske för att situationen känns helt fel. Det är mest jobbigt psykiskt. . men det har ändå gått över förväntan, i början trodde jag att någon skulle trilla av pinnen på kuppen. Det var verkligen jätte jobbigt men med tiden har det bara blivit bättre, stämningen i mellan oss. Under den här "bättre" tiden har vi kunnat bearbeta vad som komma skall. Från början kunde jag inte ens bearbeta "oss" för det hände så mkt annat runt i kring . . Men såklart så kommer ju den riktiga "bearbetningen" när vi flyttat isär. Det är väl därför man vill att den dagen ska komma nu, eftersom den ändå ska komma förr eller senare. Man vill som kunna gå vidare på nå vis. Med sig själv. Sitt liv.
Samtidigt är det läskigt hur fort tiden gått den senaste tiden, skolan har rullat på i en jävla fart. Är väl bara 2 veckor kvar av lektioner, sen ska vi ut på praktik i 4 veckor. Sen har vi jullov. Hittills har skolan gått bra också. Är nöjd med mina resultat på tentorna och sådär. Nu sista provet hade lätt kunnat gå bättre men jag är ändå nöjd att jag ens klarade de eftersom det kändes hopplöst dagen innan själva provdagen. Jag trodde de skulle gå åt h-vete faktiskt men jag klarade de, det kändes iaf skönt. Jag är nöjd med våran klass, känns också bra då vi ska gå igenom 3 terminer tillsammans.
Nu har jag skrivit på en massa här utan att ens gå tillbaka och se om och hur jag formulerat mig. Men det bjuder jag på :) Blev säkert bra.
Hoppas livet leker för er, att det är godis ! :)
TA INGEN SKIT !
Puss och kram
Kommentarer
Trackback