Entuss

Jag har fått höra historier om att det spökar i huset hemma hos D's farmor. Det har jag hört många gånger.
Det har handlat om någon "begravningsstig" som gått där och att det finns de som känt av eller till och med sett spöken där. Jag har varit många gånger där men har som egentligen aldrig tänkt desto mer på allt jag hört, har inte heller varit med om något "spöklikt" där.

Ihelg var vi där, vi kom dit på fredag eftermiddag/kväll. Vi gick som vanligt in i huset och sa hej, satte oss ner i köket och drack en kopp kaffe eller två. Det var jag, Danne, Wille, Dannes föräldrar och Dannes farmor som var där. Wille var mest ute och lekte medans vi satt inne och surrade. Efter lite lek och bus utomhus kom även Wille också in. Han kom in till oss i köket och pratade och fikade, tills han ville gå ut igen, han gick med bestämda steg ut mot hallen men stannade tvärt när han satte ena foten utanför köket, han blev jätte blyg, stoppade fingrarna i munnen och backade tillbaka in i köket men gick sakta tillbaka igen för att kika ut i hallen igen då han flinade, fortfarande lika blygt och vände sig om till mig och sa " Mamma, en pojke .. ".  Jag frågade honom vad han menade, vad för pojke han pratade om. Han drog sig ännu mer tillbaka och ställde sig i ett hörn och upprepade samma sak igen, han pratade om en pojke.

Jag tänkte inte desto mer på det nåmer . . Jag märkte att Wille behövde byta blöja men hans farmor tog sig äran att byta den. Hon tog en blöja med sig och gick mot toaletten som ligger bortanför hallen, man är alltså tvungen att gå igenom hallen för att komma till toan. Wille stod fortfarande i köket med fingrarna sådär blygt instoppade i munnen. Hans farmor ropade på honom och bad honom komma till toaletten men Wille ville inte gå ut i hallen, han kollade försiktigt ut i hallen igen, vände sig om och kollade på mig med stora ögon. Jag frågade vem det var, vem är pojken ? Wille fnissade till lite och svarade " .. en ful pojke ". Här någonstans började jag tycka att det var lite läskigt, lite obehagligt och det blev inte bättre av att vi verkligen fick övertala honom att gå till toaletten, han vägrade gå dit utan att någon höll honom i handen. När blöjan sedan var bytt så skulle vi alla gå ut. Jag höll Wille i handen men han stannade till mitt i hallen och pekade bakom en dörr som stod öppen, han gick fram till dörren och stängde den litegrand så man kunde kika bakom den, då skrattade han till, kollade på mig igen och började prata om "pojken" igen.
Vi gick ut genom ytterdörren och gick ut på gården, efter det har Wille inte nämnt den där pojken igen.

Wille betedde sig verkligen annorlunda under de minutrarna vi befann oss inne i huset och han brukar aldrig säga att andra barn är fula eller nå liknande. Det är första gången han sa något sånt och det reagerade jag verkligen på. Jag vet inte om jag tror på spöken och sånt men på nå vänster så måste jag ju tro lite på det.. på något övernaturligt i och med att jag tyckte att det var läskigt.
Idag fick jag höra att en av Dannes fastrar som säger sig "se spöken" där hade sagt något i stil med att " De brukar vara fula " ..

Det var iaf en upplevelse sen vet jag inte vad jag ska tro och lär väl kanske aldrig få reda på vad/om han såg.